Studieorientation
Informationsanskaffningsens ABC
Teknikgren av att läsa
Skrivande 
Muntlig presentation 
Samarbete 
Närundervisning och närvaro 
Nätstudier 
Att lyckas i tentamen 
Fusk 
Utvärdering och feedback 
Tid och tidskontroll 
Attityd gentemot studier 
Gratis råd på köpet 
Källor

Alla har vi redan i början av våra studier olika studiefärdigheter. Också vår motivation kommer från olika källor, likasom vår attityd mot studierna. Oberoende av våra förhandskunskapers mängd och kvalitet kräver studierna att man tar i beaktande flera saker. För att bli en framgångsrik studerande behöver man beslutsamhet, motivation, planering, goda läs- och skrivfärdigheter, självdiciplin, kunskap om inlärningen, självförtroende samt god fysisk kondition. En avsevärd lista!

Det är bra att fråga om vi människor föds som beslutsamma, motiverade och planerande? Eller har vi redan när vi föds goda läs- och skrivsätt, positiv inställning och god fysisk kondition?  Hurdant självförtroende har vi då? Alla dessa frågor måste uppenbarligen besvaras nekande. Dessa egenskaper är inte medfödda; dem och samt många andra egenskaper har vi lärt oss och bearbetat vidare genom hela vårt liv. (Ringom 1994.)

Målmedvetna yrkeshögskolestudier bjuder på en utmärkt arena för att vidareutveckla studie –och livssätt. En studerande som blir färdig expert får med sig mångsidiga redskap för arbetslivets krävande och omväxlande situationer.

Vi hoppas att följande synvinklar hjälper dig att tänka på och vidsträcka dina egna studiefärdigheter. Betraktandets vidd är naturligtvis liten i denna guide. Om du är intresserad av ämnet kan du bekanta dig med böckerna som använts som källor; också på Internet hittar du bra studieförslag.

Studieorientation

Enligt Entwistle och Ramsten (1983) betyder studieorientationen både attityden mot studier samt den praktiska studieverksamheten. Man kan tala om fyra olika grundorientationer (Lonka 1996):

Att lära sig utantill på bekostnad av förståelse kallas YTLIG ORIENTATION. Målet är ofta att få prestationen gjord utan att ordentligt lära sig saker. Till detta hör att man fastnar på detaljer och betonar yttre former; den studerande tyr sig till rutiner och gör som man säger. I tentamenssvar är kanske de fakta rätt beskrivna eller upprepade, men man får ingen helhetsbild av dem. Denna typs studiestil resulterar ofta i svag eller högst medelmåttig framgång.

DJUP ORIENTATION betyder att studeranden faktiskt strävar efter att förstå sakerna som ska läras; han/hon är också intresserad av det han/hon lär sig. En liknande strävan hjälper att lära sig förutom helheter också detaljer, eftersom sakerna läggs i ett ansenligt samband. Djup orientation leder till intresse för slutsatser och konklusioner. Motivationen är mer styrd av intresset för saker än prestationerna i sig. Kännetecknande för tentamenssvar är beskrivandet, bedömning och kritiserandet av de inlärda sakerna. Dessutom presenterar studeranden en logisk helhetsbild av saken och kan konkretisera den med exempel. Djup orientation hänger i samman med att studierna upplevs behagliga.

SOCIAL ORIENTATION syftar på att studeranden är mer intresserad av social verksamhet och sina hobbyer än av själva studierna. Stark social orientation hänger ofta samman med svag framgång i studierna. Å andra sidan bör man ändå komma ihåg att vänskapsförhållanden som binds under studietiden är viktiga och berikar hela livet!

PRESTATIONSORIENTATION hänger ihop med strävan efter att åstadkomma ett visst organiserat och systematiskt mål. En studerande som är prestationsorienterad kan bedriva taktikspel och byta emellan ytlig och djup orientation enligt vad lärarna tycks belöna.

Denna typs studerande planerar sina studier väl, gör tidtabeller för sig själv samt utvecklar fungerande inlärningsstrategier. Prestationsorientation, självständig verksamhet, positiv attityd mot studierna samt djup orientation bildar en kombination som hänger ihop med god studieframgång. Prestationsorientation är en förmåga som man kan utveckla genom hela sin studietid. (Se även Lindblom-Ylänne, Nevgi och Kaivola 2003)

Betrakta tidvis dina studier ur olika synvinklar då de framskrider.  Vad fungerar i ditt studiesätt? Vad borde göras på annat sätt?

I Lindblom-Ylännes bok (2001) ”Aiotko opiskelijaksi” kan du läsa mer om frågor gällande olika studiesätt.

Informationsanskaffningsens ABC

Informationsanskaffning inom studierna

Självständig informationsanskaffning, informationens behandling inom den egna branschen och informationens kritiska bedömning är en central del av alla studier. Det är viktigt att lära sig känna igen när och hurdan information som behövs samt var det lönar sig att söka den. En tuderande som kan läsa information rätt, upplever informationsanskaffningen samt bruket av informationen, även då han/hon utexaminerat, som naturlig del av sitt kunnande i arbetslivet. HAAGA-HELIAs  biblioteks – och informationstjänster utvecklar med sin verksamhet studerandenas färdigheter i att läsa information. Den erbjuder både tryckta och elektroniska kunskapskällor samt ordnar undervisning i informationsanskaffning.

Varje enhet vid HAAGA-HELIA har bibliotek

Till bibliotekens samlingar hör för det mesta sådant material som det undervisas i ifrågavarande enhet. Den studerande har lånerätt på alla enheters bibliotek. Mellan enheterna fungerar transporttjänst så man kan få ett verk från en annan enhet transporterad till sin egen enhet. Bibliotekskortet får man med att visa ett bildförsett ID-kort.

Bibliotekens material, så som böcker och tidningar, finns på Haltia-databasen. Där lönar det sig att kolla materialets tillgänglighet samt var man hittar materialet. Sina egna lån kan man se och förnya på samma adress. Nätbiblioteket är öppet 24h i dygnet.

Informationskällor

HAAGA-HELIAs bibliotek erbjuder den studerande tillgång till en mängd olika elektroniska informationskällor, vilka också är användbara på distans via HAAGA-HELIAs nätverk. Den elektroniska samlingen innehåller t.ex. e-tidningar, e-böcker, nyhetsarkiv, marknadsföringsundersökningar, ordböcker, statistik samt företagsinformation. Länkarna till de olika informationskällorna finns på bibliotekets sidor.

Teknikgren av att läsa

Mängden man måste läsa för tenterna eller anhopningen av projektarbeten som skall lämnas in kan tidvis kännas överlägset om man inte har flytande kunskaper i att tillägna sig eller producera material. Högskolestudierna förutsätter att man kontinuerligt måste utveckla sannolikt båda dessa kunskaper.

Att läsa litteratur är en central del av studierna. Att läsa vetenskaplig text är annorlunda än att läsa underhållningslitteratur. Språket i vetenskapliga böcker och artiklar är expertspråk inom ett visst vetenskapsområde, och att tillägna sig det är en del av inlärningsprocessen.  Målet är att kunna skilja på de behandlade sakernas betydelser från vardagsspråket och möjliggöra sakernas analyserande granskning.

Även om de vetenskapliga och de speciella branschernas uttryck i början kan kännas svåra eller komplicerade så är det nödvändigt att anstränga sig. Någon gång kan experttext vara svårläst. Låt inte det bryta av din inlärning, utan öva dig i informationsanskaffning. Ställ aktivt frågor till läraren och sök svar i olika källor! Om det känns svårt att börja en tjock bok från första sidan så kan du börja var du vill, t.ex. från sista kapitlet! När man blir förtjust i smakbitar så börjar maten intressera mycket mera! Man t.ex. kan gå igenom boken från slutet till början om det känns praktiskt. (Ringom 1994)

Följande teknik för att läsa effektivt (fem steg till effektiv läsning) kan tillämpas både då man läser litteratur samt då man läser artiklar.

Fem steg till effektiv läsning

1. BÖRJA ÄNDAMÅLSENLIGT
   Då man bekantar sig med boken lönar det sig att börja med innehållsförteckningen och rubrikerna. Tänk samtidigt på
   • hur viktigt materialet är för dig: väldigt viktigt, viktigt eller inte så viktigt?
   • hurudana förkunskaper du har om ämnet: mycket, ganska mycket, inte alls?
   • vad du skall lära dig? Titta på studieguidens text och tänk på dina egna behov. Sök efter sådan information som hänger ihop med dina mål.
2. BLÄDDRA IGENOM BOKEN
   Notera rubriker, effektmedel, bilder, kurvor, modeller, exempel och uppgifter osv. istället för att egentligen läsa texten. Gör samtidigt små anteckningar till exempel i en mind map. Skriv där information och rubriker som känns viktiga. Med hjälp av en allmän översikt av texten får vi information om bokens mål och allmänna linjer och våra hjärnor får ställen att fästa sig vid.
3. LÄS IGENOM TEXTEN
   Gör samtidigt anteckningar eller understräcka om boken är din egen. Understryk inte flera ord efter varandra utan sök nyckelbegrepp och -tankar. Då man för första gången läser igenom texten lönar det sig inte att stanna för en lång tid på sådana ställen som man inte förstår men det är bra att använda till exempel färger för att påminna om det oklara stället. När man läser vidare och helhetsbilden börjar klarna och materialet börjar fastna i huvudet, kan man börja förstå på sig de oklara ställena.
4. LÄS IGENOM TEXTEN TILLRÄCLIGT MÅNGA GÅNGER
   Läs igenom materialet flera gånger om det är speciellt svårt. Då man läser texten många gånger kan nyckelorden förändras mycket eftersom man nu har en helhetsbild av hela texten.
   Stanna upp om du fortfarande inte förstår något ställe. Tänk om informationen är viktig för dina egna mål eller för textens grundtankes skull. Utnyttja ordböcker, Internet, andra böcker, lärares, studiekompisars eller någon annans hjälp. Använd telefon. En några minuters diskussion kan hjälpa vidare. Fortsätt att läsa och gör anteckningar om du ännu heller inte förstår stället och skriv upp till exempel i din mind map det svåra stället.
5. NYCKELORDSGRANSKNING
   Nyckelordsgranskningen räcker som bäst ca 10 minuter och dess mål är att kontrollera kvaliteten på läsningen och anteckningarna. Det lönar sig att göra granskningen en stund efter att man slutat läsa. Repetera dina nyckelord (t.ex. din mind map) och försök komma ihåg informationen som finns bakom varje ord. Ta fram boken och repetera texterna ifråga om det inte lyckas. Leta efter nya nyckelord och förstärk de gamla med hjälp av t.ex. bilder, pilar, symboler eller siffror. En allmän regel är att ju mer det finns bilder desto mer kommer man ihåg. (Ringom 1994)

Skrivande

Skrivandet och de skriftliga arbetena hör till den studerades arbete på nästan varje kurs. Innan man börjar skriva måste man oftast läsa mycket för att sätta sig in i sakerna; samtidigt diskuterar den studerande med texten han/hon läser och lär sig att fundera mångsidigt på sakerna. Informationsanskaffning, att sätta sig in i informationen och analyseringen av informationen kommer alltid före det skriftliga arbetet. Detta görs antingen ensam eller i ett team.

Skrivandet har i studierna minst två betydelser. För det första används skrivandet för att mäta inlärningens nivå och man antar att den studerande klarar sig bra i många slags olika skriftliga uppgifter. Å andra sidan är skrivandet ett sätt att lära sig. Med hjälp av skrivandet kan man komma till ett djupare och exaktare tankesätt och inlärningsresultat än om man bara skulle läsa och lyssna. Skrivandet tycks vara den mest utmanande och svåraste delen av studierna.

Hur skrivprocessen framskrider

1. UTFORMNINGEN I BÖRJAN
   Då du fått ett ämne låt det först mogna under några dagar eller till och med en längre tid. Fundera på rubriken ur olika synvinklar och gör små anteckningar om eventuella teman och associationer som ämnet väcker. Samtidigt börjar ämnet begränsas.
2. MATERIALANSAMLINGEN
   Granska det som du tidigare lärt dig om ämnet. Sök information på nätet och på biblioteket med hjälp av till exempel nyckelbegrepp. Ta till vara intressanta synvinklar. Utnyttja bibliotekets Internet-sidor.
3. ATT SAMLA IDÉER PÅ PAPPER
   I det här skedet spelar det ingen roll vare sig dina tankar är rätt eller bra formade. Skriv ner allt som du kommer på om ämnet. Du kan skriva om saker för eller mot eller så kan du ställa frågor. Det är viktigt att få så många idéer som möjligt nerskrivna. Det här skedet hjälper dig att komma över problemet att det inte föds någon text hur man än försöker. Man behöver inte ens skriva hela meningar, det hjälper om man bara skriver ner idéer på papper.
4. ATT ORGANISERA MATERIALET
   Tänk på resultaten av ditt tankeflöde i förhållande till uppgiften och ämnet och sätt i gång att ordna ditt material och dina idéer på ett eller annat sätt. Det är viktigt att planera skrivandets disposition och avlägsna oväsentliga detaljer. En möjligast enkel uppläggning är oftast den bästa.
5. ATT SKRIVA DEN FÖRSTA VERSIONEN
   Hur uttrycker man sakerna så att läsarna förstår? Det lönar sig att skriva som om man skulle diskutera med läsaren. Använd fullständiga meningar och ge liv åt texten med hjälp av exempel. Ett bra sätt är att framskrida via frågor och upplysa saken ur olika synvinklar. Betydelsen av det grundliga bearbetningsarbetet syns senast nu: om man funderar på innehållet samtidigt då man tänker på samlingen av material och skrivandets stil så misslyckas man kanske både gällande stil och innehåll. Skrivprocessen framskrider oftast inte rätlinjigt från början till slut. Ofta är det bra att börja med den lättaste eller centralaste saken och reda ut problematiska saker eller till exempel början först senare.
6. BEDÖMNING AV DET MAN SKRIVIT
    Läs din text alltid då och då som utomstående. Det är nyttigt om en studiekompis eller någon på din arbetsplats läser och kommenterar den ännu ofullständiga texten. Feedback given under processen förbättrar slutresultatet väsentligt! Det lönar sig att ta avstånd till det man skrivit och lämna det för några dagar. Reservera tid för att du bearbetar texten på basen av kommentarerna du fått. Då man läser är det bra att kontrollera bland annat följande saker:
   • Hur bra fungerar meningarna du skrivit? Är texten flytande och är den förnuftig? Är styckeindelningen fungerande?
   • Har texten tillräckligt med exempel och förklaringar för att den också skall ge en vanlig läsare en uppfattning om vad du skriver? Motsvarar rubriken och texten varandra?
   Läs högt texten. Om läsningen hakar upp sig och man måste stanna eller gå tillbaka så är meningen kanske för lång eller ologisk.
7. ATT SKRIVA DEN SLUTLIGA VERSIONEN
   Layouten får sin slutliga form, felen rättas till och grammatiken kontrolleras. (Lindberg 1988)

Anteckningar

Huvudregeln är att det lönar sig att göra anteckningar både på lektioner samt när man hemma läser en bok. Att göra anteckningar leder tankegången och ger möjligheten att bearbeta och tänka på saken.  Dessutom kan man med hjälp av dem återkomma till saken senare. Enligt forskningar behärskar framgångsrika studerande flera olika tekniker att skriva anteckningar och kan variera mellan teknikerna enligt situationen. (Lindblom-Ylänne mm. 2001)

Olika tekniker att skriva anteckningar lönar sig att utveckla under hela studietiden; till exempel franska streck är ofta nyttiga, likasom bilder, diagram och användning av färgpennor. (Vakkuri 1998; Lindberg 1998.) Användning av mind map betalar för besväret. Med hjälp av den kan man klassificera materialet på olika hierarkinivåer och fylla i det vid behov till exempel med sina egna idéer och associationer. En mind map är ett utmärkt hjälpmedel med vars hjälp man kan koppla ord, uppfattningar, nummer, slutsatser och färger. (Buzan 2000)

Prova även på följande:
Byt anteckningar i par eller i smågrupper och läs varandras anteckningar. Granska sedan tillsammans vilka saker ni har skrivit och hur. När man går igenom sina anteckningars teknik och innehåll med andra, kan man få värdefulla råd. Samtidigt får man en chans att fundera på saker som kanske blivit oklara. Man kanske märker att man inte är den enda för vem sakerna blivit oklara under lektionen. På nästa lektion är det lättare att fråga om dem av läraren när man inte behöver vara rädd för att fråga dumma saker. Märk att det inte finns dumma frågor, bara olika sätt att förhålla sig till det man frågat.

Det är också klokt att med hjälp av anteckningarna förklara saker man behandlat på timmen till någon utomstående. Varför, tro?

Så här skriver du vid HAAGA-HELIA

På företag skrivs texterna oftast på företagets egna elektroniska blanketter eller pappersblanketter. Så här kan företaget vara säkert på att alla brev och all annan post är till utseendet likadana. Då blanketterna har ett gemensamt utseende blir företagets utseende bekant för kunderna och andra målgrupper.

Vid HAAGA-HELIA skrivs texterna enligt HAAGA-HELIAs modell. Detta underlättar både den studerandes samt lärarens arbete: ingendera behöver tänka på hur texten borde se ut, utan båda kan koncentrera sig på textens innehåll. Texternas innehåll däremot varierar beroende på för vem du skriver texten och vad du vill uppnå med den.

Under din studietid kommer du att skriva bland annat essäer, promemorior och rapporter och till sist kommer du att utarbeta ett lärdomsprov. Alla dessa texters utseende är gemensamt vid HAAGA-HELIA. Följ instruktionerna ända från dina studiers början så behöver du inte före varje gång du börjar skriva tänka på hur din text skall se ut. Kom också ihåg att matrikelnumret är obligatorisk information i alla arbeten som lämnas in för att bedömas.

Rapporter, seminariearbeten, bruksanvisningar, programvarors dokumentationer samt andra distansarbeten skall skrivas på saklig svenska och med termer som motsvarar ämnesområdet. Arbetenas utseende följer antingen standarduppställningen eller uppställningen och uppbyggnaden för lärdomsprovet eller andra givna instruktioner. I skriftliga arbeten används alltid referenser och efter dem skrivs alltid en källförteckning.

Det är viktigt att den studerande ända från början av sina studier blir van vid att sätta upp sina skriftliga arbeten enligt principerna som beskrivits tidigare; då är det märkbart lättare att i slutet av studierna skriva ett godkänt lärdomsprov.

En ESSÄ är en text där skribenten funderar på ett särskilt ämne. En essä kan vara subjektiv; och då kopplar skribenten sina egna tankar i ämnet: hon kritiserar, ifrågasätter, kopplar, utvidgar och kommenterar. Om skribenten behandlar ämnet med ett forskande begrepp liknar essän en vetenskaplig artikel. Där uttrycker skribenten det centrala problemet och märker ut sina informationskällor noggrant. Tentsvaren är oftast essäer. I dem presenterar du din information objektivt och berättar ofta efter det också din egen åsikt.

En PROMEMORIA är en lättare version av ett protokoll. En promemoria ställs samman så som namnet säger som stöd för minnet till exempel efter ett möte med många idéer. Då skriver ordföranden eller sekreteraren kort och tydligt upp i promemorian vad som man kom överens om på mötet, vem som svarar för arbetet och när. En promemoria behöver du till exempel då du fungerar i en studentförening.

I en INLÄRNINGSDAGBOK betraktar du resultaten av din inlärning till exempel kronologiskt eller ämnesvis. En PORTFOLIO är en bevismapp där du enligt kurser eller ämnen samlar skriftliga och andra produkter.

Ett REFERAT är en kortfattad, tydlig och täckande redogörelse för källans kärnsaker. Källa kan vara en muntlig eller en skriftlig presentation. Också referatet kan vara muntligt eller skriftligt. I ett referat kan du ta med dina egna synpunkter men du måste tydligt skilja dem från information tagen ur källan.

Ett SAMMANDRAG är oftast en kort presentation som skribenten gjort av sin egen texts huvudsaker. Ett sammandrag är informerande eller övertalande beroende på sina mål. Sammandraget bör ge en harmonisk helhetsbild av textens innehåll. Du ställer upp sammandrag i början av ditt lärdomsprov och andra omfattande rapporter.

En RAPPORT är en redogörelse om en forskning, resa, deltagande i en kurs eller någon annan uppgift. Det kan också vara en utredning som görs vid bestämda tidpunkter, så som en veckorapport eller månadsrapport. I rapporten ger skribenten information för att utveckla verksamheten, för grund för beslutsfattande eller för att öka informationen. När du i dina studier deltar i något projekt skriver du oftast efteråt en rapport om det. Om skriftliga arbeten har det publicerats i mynet för studerande.

Muntlig presentation

Kommunikation är ett betydande område inom kunnandet i dagens arbetsliv. I kommande arbetsuppgifter som chef eller expert är det viktigt att kunna uttrycka sig själv inspirerande, övertygande och sakkunnigt. Flera skriftliga arbeten som hör till studierna presenteras muntligt på lektionerna vilket bjuder på en utmärkt arena att öva sig i presentationer. Via muntliga
presentationer förmedlar man information, erfarenheter, åsikter och tankar -
de är alltså en del av inlärningen och studierna.

När man börjar förbereda sin presentation lönar det sig att tänka på följande:

1. Hur lång tid är reserverad för presentationen? En hurudan situation är det frågan om?
2. Vad vill du säga, vad är alltså målet med din presentation? “Läraren befallde” är inte ett förnuftigt eller krävande mål!.
3. Vad förväntar sig åhörarna, vad för nytta har din presentation?
4. Fundera på a) hur du väcker intresset b) hur du gör budskapet möjligast lätt att förstå c) hur du tillfredställer åhörarnas informationsbehov.
5. Klassificera innehållet genom att a) välja en färsk synvinkel b) begränsa ämnet till det mest centrala och intressanta c) gå logiskt vidare d) repetera de viktigaste sakerna.
6. Ge liv åt presentationen med exempel, parallellism och jämförelser.
7. Man lär sig att uppträda endast genom att uppträda. Utnyttja alltså dina möjligheter för att öva!

Kom ihåg att de flesta spänner för muntliga presentationer fast man inte skulle se det utifrån. Åhörarna är för det mesta på din sida, de hoppas inte på att du skall misslyckas. Kom alltså också ihåg att genom att lyssna respektera andras presentationer. Om du upplever presentationssituationer svåra, tala om det med t.ex. studiehandledaren. Tillsammans är det bättre att söka lösningar än ensam.

Utnyttja av-tekniken

BLÄDDERBLOCK: en sak på en sida; skriv och rita tillräckligt stort; helheter kan skiljas åt med färger; det lönar sig att undvika rött och gult, de syns dåligt.

OH-PROJEKTOR: på en transparang högst 7 rader text; under en lektion högst 12 transparanger; använd tydliga färger och bokstäver vars fontstorlek är minst 24. I stora utrymmen behövs ännu större font. Håll inte OH-projektorn i onödan på under presentationen!

POWERPOINT: tydlighet och enkelhet är fördelar; lite animation och med övervägande; högst 20 dior under en timmes presentation; granska hur diorna ser ut då de projiceras.

Samarbete

Att arbeta i team och grupper är nuförtiden allt vanligare i arbetslivet. Även i yrkeshögskolan gör man ofta projektarbeten i grupper samt andra uppgifter som kräver samarbete.

Gott samarbete kräver bland annat uppbyggandet av förtroende, att man lär sig öppenhet och att man lyssnar på andras åsikter och tar i beaktande gruppens alla medlemmar. För att kunna fungera effektivt måste gruppmedlemmarna vid sidan av de kunskapsmässiga målen öva sig i beslutsfattande, problemlösning, färdigheter i växelverkan och ledande.

Det är ändå inte självklart att man från förut har grundkunskaperna i gruppverksamheten.  Det är också synnerligen vanligt att det uppstår problem i gruppen. Det som är avgörande gällande samarbetets resultat är ändå det att man lär sig att sköta problemen på ett konstruktivt sätt; utnyttja alltså studietiden för att öva interaktionsfärdigheterna! Vid behov, tänk på dessa saker med en utomstående, t.ex. med en lärare, studiehandledare eller studiepsykolog.

Närundervisning och närvaro

Närundervisning är viktig bland annat som komplettering för skriftliga läromedel, chans att arbeta tillsammans med gruppmedlemmar eller till exempel som chans att öva på främmande språk under språklektioner.

I närundervisningen har läraren möjlighet att presentera nya synvinklar och forskningsresultat, lära ut vetenskaplig och yrkesmässig argumentation, demonstrera ett visst tankesätt samt berätta om sina egna erfarenheter som ämnesexpert. Närundervisningen ger utmärkta tillfällen för den studerande att skärpa sitt tänkande bland annat genom att aktivt ställa frågor. Som bäst är närundervisning fruktbar växelverkan mellan den studerande och läraren. (Lindberg 1998; Lindblom-Ylänne, Repo-Kaarento och Nevgi 2003.)

Det lönar sig att gå på lektionerna! I början av varje kurs preciserar läraren den ifråga varande kursens närvarokrav.

Nätstudier

Vid HAAGA-HELIA används också nätstudier som studieform. En kurs kan genomföras antingen helt eller delvis på nätet. En helt virtuell kurs innehåller ofta material som skall studeras, olika uppgifter och nätdiskussioner samt handledda studier ensam och/eller i små grupper. Till dem kan också höra tentamenstillfällen utanför nätet. En kurs som är genomförd som flerformstudier innehåller både när - och nätarbete.

Inom HAAGA-HELIAs nätstudier utnyttjas huvudsakligen Moodle. På några studieavsnitt används dessutom Connect Pro –nätsammanträdessystem. I början av sina studier får studerandena använvar-ID och handledning för programmen. Virtuella studier kräver en dator som har Internet-koppling; den studerande bör ha grundkunskaper i datatekniken. För Connect Pro behövs också headset och webbkamera (ej nödvändig). I kursbeskrivningen berättas det om man under kursen kommer att behöva några speciella verktygsprogram. Examenstuderandena änmäler sig till HAAGA-HELIAs nätkurser via WinhaWille på samma sätt som till alla andra kurser.

Nätstudierna är i jämförelse med den traditionella närundervisningen mera oberoende av plats och tid samt mer flexibelt. Nätstudierna har ändå en tidtabell: kursen har start -och slutdatum, uppgifterna har inlämningsdatum och nätdiskussionerna gås igenom enligt en viss tidtabell. I virtuella studier betonas speciellt självständighet, ansvar för sin egen inlärning, god planering, god tidskontroll, kunskap att läsa media samt färdighet att kunna kommunicera över nätet.

• Tilläggsinformation om nätstudier finns det i mynet för studerande: Studier > Nätstudier.

Att lyckas i tentamen

Den studerande bör studera aktivt ända från kursens början och säkerställa sin inlärning genom att hållas med i distansuppgifternas tidtabell redan under kursens gång. Under första lektionen berättar man om prov eller tenter som tillhör kursfordringarna. Provet ordnas normalt enligt läseordningens tid och oftast under närundervisningens sista vecka.

• Gör en läsplan med lite spelrum. Börja med läsningen i tid. Det går lätt 10 dagar att läsa en bok på 200 sidor om man läser 2-3 timmar i dagen.
• Sträva efter att göra en strukturerad helhetsbild om tentamens ämnesområde och ordna materialet ämnesvis.
• Gör sammanfattade anteckningar till exempel i form av en mind map.
• Diskutera tentamens ämne med andra. Försök förklara svåra begrepp för någon vän. Med att lära andra lär man sig själv!
• Tänk i förväg på tentamenstillfällets ram och praktiska arrangemang: tentamenstidpunkten, stället, tiden, nödvändiga redskap, tillåten försenings- och avlägsningstid, hur många frågor måste man besvara, hurdana frågor finns det. Ta med ordentlig penna och gummi samt kalkylator. Skolan står för svarspapper.
• Var färdig att bevisa din identitet i tentamen!
• Det lönar sig att delta i tentamen fastän man som nybörjare skulle vara osäker på om man förberett sig tillräckligt. Erfarenheten av tentamen hjälper en att förutspå kommande situationer och att minska på onödig spänning.
• Läs omsorgsfullt frågorna och uppgifterna ett par gånger.
• Uppskatta hur lång tid du behöver för varje fråga. Ge inte upp fastän frågorna skulle kännas svåra. Gör ett utkast på ett klottpapper om ämnen och begrepp som ens lite hör till uppgifterna. Då osäkerheten och förspänningen börjar minska börjar man troligen komma ihåg mera av det man lärt sig.
• Skissa din svarsdisposition och börja skriva. Gå vidare till en annan uppgift om du stannar på ställe med någon uppgift och återkom till den svåra uppgiften senare. Börja med de lättaste uppgifterna!
• Skriv med så tydlig handstil som möjligt och använd gott sakspråk.
• Skriv ditt namn på varje svarspapper. (Lindberg 1998; Pintrich et al. 1991, Laurila 1999.)
• Skriv även ditt matrikelnummer på svarspappret; det är obligatorisk information i alla arbeten som lämnas in för att utvärderas.

Att anmäla sig till en tent eller ett prov

Kursens slutprov -eller tentamen behöver man inte skilt anmäla sig till. Till omtagningar anmäler man sig enligt instruktionerna för omtagning av kurstent eller vitsord i mynet för studerande.

Omtagning av tentamen eller provet

En underkänd eller godkänd skriftlig tent eller en deltentamen för en kurs kan omtenteras två gånger på allmänna omtagningsdagar som meddelas i början av kursen. Omtagningen sker under de två påföljande perioderna efter avslutad kurs. Av två godkända vitsord gäller det bättre. Efter utexaminering är det inte längre möjligt att höja vitsordet.

Övriga kursprestationer skall avläggas inom en månad efter avslutad kurs, om inte läraren i början av kursen annat bestämt. Efter detta skall studierna i en obligatorisk, underkänd kurs tas från början och alla tidigare delprestationer makuleras. En frånvaroanmäld studerande kan inte delta i omtagningar eller komplettera sina uppgifter under sin frånvaroperiod.

Läraren är skyldig att ge information om provresultatet senast tre veckor efter tentamen. Yrkeshögskolan sparar de skriftliga studieprestationerna sex månader efter publicering.

Varje enhet ordnar omtagningar. Varje enhet bestämmer på förhand vilka kurshelheter som tenteras ifrågavarande dag. Vid samma omtagningstillfälle kan den studerande tentera två tentamen, varav den ena kan vara mogenhetsprovet. Tiden för omtentamen kan bestämmas av läraren, tiden skrivs i så fall på kuvertet. Ifall läraren gjort anmärkning därom på kuvertet, får den studerande ta med sig material typ ordbok, kalkylator eller dylikt till tenttillfället.

Omtagningarna sker på en utsatt dag. Om den studerande inte deltar i den utsatta dagen räknas detta som ett tentförsök. Den som deltar i omtagningarna bör bestyrka sin identitet och lämna även ett tomt svarskuvert  till tentövervakaren.

7 § i examensstadgan Omtagning av tentamen eller vitsord 

Fusk

Fusk är entydigt straffbart. Om den studerande gör sig skyldig till fusk (till exempel vid tentamenstillfället, kopierar en annan persons övning, plagierar ett studiearbete eller liknande) underkänns tentamen eller annan uppgift, får han/hon en varning av rektorn eller relegeras han/hon på en viss tid. Om detta bestämmer yrkeshögskolans styrelse. (Yrkeshögskolelagen § 28). Den ifråga varande kursens prestationer makuleras och den studerade börjar om kursen. För fusk vid studier får man alltid en anmärkning i studieregistret.

Yrkeshögskolelagen 351/2003, kapitel 6 § 28:
En studerande som vid en yrkeshögskola har gjort sig skyldig till fusk eller annars stört ordningen vid yrkeshögskolan kan disciplinärt bestraffas, beroende på hur allvarlig förseelsen är, med varning eller med avstängning för viss tid, högst ett år. Den studerande skall ges tillfälle att bli hörd innan ärendet avgörs. Beslut om att tilldela en studerande varning fattas av rektorn och beslut om avstängning för viss tid av yrkeshögskolans styrelse.

Utvärdering och feedback

Det ingår många slags utvärdering i studierna. Lärarna utvärderar studerandenas prestationer och studerandena utvärderar lärarnas och skolans verksamhet. Då studierna framskrider är det ytterst viktigt också att utveckla sin självutvärdering med tanke på arbetslivet. Konstruktiv ställning till utvärdering som responsgivare -och mottagare måste man öva sig egentligen genom hela livet.

Bedömning av studieprestationer

Prestationerna bedöms enligt skalan 1 - 5 eller enligt skalan godkänd - underkänd. Efter en kurs matas vitsordet in på WinhaPro. Studeranden ser sina vitsord via WinhaWille, vart man kommer från HAAGA-HELIAs Studier-sida.

Bedömningskriterierna för varje kurs presenteras på HAAGA-HELIAsInternetsida i en detaljerad kursplan. Bestämmelser om bedömning, se Normer som skall följas.

För studeranden är det lönsamt att bokföra sina egna prestationer. Speciellt om kursen avbryts och den blir slutförd senare är det viktigt att kunna klara upp tidigare delprestationer och när och för vem prestationerna är gjorda. Alla delprestationer syns inte via Winha Wille. Det lönar sig att bekanta sig med bedömningen av sina arbeten, speciellt om vitsordet skiljer sig klart från det förväntade. Annars också kan man besöka läraren gällande bedömningen om det inte i studieperioden har ordnats ett speciellt tillfälle för bedömningen.

Som du kommer ihåg hör det till prestationsorientationen (se Studieorientationen) en strävan efter en organiserad och systematisk verksamhet för att nå ett visst mål. Genom att utveckla sina kunskaper i självutvärdering planerar studeranden sina studier väl, utarbetar tidtabeller för sig själv samt utvecklar fungerande studiestrategier. Han/hon lär sig att handla självständigt och kan vid behov orientera sig djupt i uppgiften som behandlas.

Utvärdering av yrkeshögskolans verksamhet

För att kunna utveckla sin verksamhet behöver HAAGA-HELIA feedback. Den viktigaste kanalen är kursfeedbacken. Där kan man informera om positiva saker, om brister samt berätta om utvecklingsidéer för läraren. Administrationen får också veta om feedbacken och de väsentliga delarna blir publicerade för studerandena.

I enheterna ordnas också tillfällen där studerandenas representanter träffar lärarna inom ramen för en mera allmän utvärderingsdiskussion.

Vid utexaminering samlas feedback på hela studietiden.

Av studeranden som utexaminerat, och som redan befinner sig i arbetslivet, samlas feedback på examensinnehållet samt på hur studiernas innehåll motsvarar kraven i arbetslivet. All feedback är välkommen eftersom vi inom vår verksamhet strävar efter en öppen och naturlig atmosfär; vi strävar efter att hela tiden utveckla våra feedbackssystem. Det är dessutom lönsamt att diskutera problem med läraren och annan personal då problemen ännu är aktuella. Kvalitativ verksamhet föds inte av sig själv - den behöver ett aktivt tag av alla parter.

Tid och tidskontroll

Studierna bjuder på tillfället att lära sig att kontrollera sin tid och de ger möjlighet att lära sig att tacka nej till alla världens frestelser. Vad säger karriärrådgivaren, tidskontrollexpert på HAAGA-HELIA om saken:

Studerandenas värsta problem med tidskontroll är att de skjuter upp saker och de känner att timmarna på dygnet inte räcker till. Några kommentarer från studerande:
- ”Jag har en dålig vana att lämna sakerna till sista minuten, i synnerhet saker som känns tråkiga.”
- ”Jag borde sova mera på vardagar, men det är svårt ibland då dagarna är maximalt fullproppade med arbete, skola, självständiga studier, hobbier och socialt umgänge. Om man hade 26 timmar på ett dygn.”

Skjut inte upp saker utan ta rejält itu med dem

Det viktigaste med att komma över sölandet är inte det att man ökar självdiciplinen utan inspirationen. Fundera på hur du kan motivera dig att göra saker som känns jobbiga i tid. Prova på det här: sätt upp ett klart mål, dela upp uppgifterna, sätt ut en deadline och stäng av saker som stör (mobiltelefon, radio, tv och t.o.m. kan man stänga av Internet). Lova dig en lockande belöning. Kör igång.

Tillräckligt med planering, samla på uppgifter i måttliga mängder

Ett dygn räcker till de viktigaste sakerna då du planerar dina veckor och dagar flexibelt med hjälp av kalendern. Reservera tid i förväg för viktiga saker. Lämna på förhand kalendern tom, åtminstone till 20 %, eftersom det kommer överraskningar och tidtabellerna drar ut på sig. Gör en noggrann läsplan för tentamen.

Åta dig uppgifter i måttliga mängder

Var självisk på ett friskt sätt och säg ibland nej, såväl på jobbet som under fritiden. Ibland är det bra att avstå från en hobby eller en plikt för en viss tid. Boka absolut en dag i veckan för återhämtning: tillräckligt med tystnad, vila och egen, oplanerad tid utan tidtabell.

Attityd gentemot studier

Ibland hänger studieproblemen samman med attityden. Våra tankar och attityder utgör en verklighet i våra sinnen så det är skäl att ibland betrakta dem. Fundera på med följande tankelek hurdana associationer vissa adjektiv väcker.

Skriv på papper vad du förstår med följande begrepp och vilka ämnen du kopplar till varje begrepp: 1. tung 2. svår 3. tråkig 4. spännande 5. intressant.

Begreppen tung, svår eller tråkig är negativa inställningar, de är passiva och icke-motiverande. Ger du dessa begrepp kanske åt ämnen som du har lite kunskaper om, dåliga erfarenheter av eller dåliga vitsord i. Eller tycks sådana ämnen vara intressanta och spännande som du behärskar väl och som du för det mesta har goda erfarenheter av?

Ofta skyller vi på en dålig lärare, dåligt läromaterial eller dåliga arrangemang om det går dåligt för oss. Det är förstås möjligt att det ligger fel hos ovan nämnda saker och då ska man reda ut det med ifråga varande personer. Men innan man börjar skylla på någon utomstående skall man först fundera på hur man själv kan påverka situationen. Svaret kan ligga i ens egen attityd – som man kan påverka. Enligt en gammal visdom är människans inre attityd hennes bästa vän och värsta fiende.

Om man istället för att klassificera något som ”tråkigt” eller ”svårt” försöker sätta sig in på ämnet mera positivt och med en större arbetsinsats, börjar uppfattningsförmågan och det att man behärskar saker och ting utvecklas kanske snabbare än man hade trott, det tråkiga blir intressant och det svåra blir utmanande. (Ringom 1994)

Gratis råd på köpet

Genom att aktivt delta i lektioner förbereder man sig samtidigt för tentamen och på så sätt får man värdefulla tips om hur man gör projektarbete och andra uppgifter. På lektionerna lönar det sig att flitigt fråga och även konstruktivt ifrågasätta. Är du borta från lektionen fråga dina studiekompisar vad det gjordes och diskuterades under lektionen. Be din kompis förklara oklara saker för dig – samtidigt lär din kompis sig. Det lönar sig att gå på lektionerna.

Det är normalt att studierna inte hela tiden går friktionsfritt. Blir man underkänd i tentamen måste man leva med den saken och ta lärdom av det: vilka saker gör jag bättre följande gång?

Det är en dålig strategi om du börjar undvika svåra läroämnen. Var aktiv i synnerhet på de kurser som tycks vara oklara eller besvärliga. Fråga modigt om oklara saker. Du kanske gör en tjänst också åt andra studerande genom att fråga eftersom du sannolikt inte är den enda som inte förstår. ”Om jag inte vet någonting och frågar, är jag okunnig endast ett ögonblick. Om jag inte frågar, är okunnig även i framtiden!”

Studiemotivationen kan man ibland tappa bort helt och hållet. Det hör också till saken – och ändå lönar det sig att studera vidare, ett steg åt gången. Inom kort är största delen av studieprestationerna färdiga och sedan blir man lättare motiverad för slutspurten. Kom ihåg att arbetsgivaren är mera sannolikt intresserad av att anställa en utexaminerad person, inte en sådan som avbrutit sina studier.

Källor

Förordning om yrkeshögskolor 352/2003.
Buzan T. ja B. 2001. The Mind Map Book. The Bath Press. Bath.
Yrkeshögskolelag 352/2003.
Laurila, E. 1999. Opiskelutaidon opas, vinkkejä ja ohjeita. Haaga Instituutin ammattikorkeakoulu. Helsinki.
Lindberg, J. 1998. Oppimaan oppiminen – opas oppimistaitojen kehittämiseen. Painosalama Oy. Turku.
Lindblom-Ylänne, S., Lonka, K., Slotte, V. 2001. Aiotko opiskelijaksi? Oy Edita Ab.
Lindblom-Ylänne, S., Nevgi, A. ja Kaivola T. 2003. Opiskelu yliopistossa. Kirjassa Lindblom-Ylänne ja S., Nevgi, A. (toim.). Yliopisto- ja korkeakouluopettajan käsikirja. WSOY. Porvoo.
Lindblom-Ylänne, S., Repo-Kaarento, S. ja Nevgi, A. 2003. Massa- ja ryhmäopetuksen haasteet. Kirjassa Lindblom-Ylänne ja S., Nevgi, A. (toim.). Yliopisto- ja korkeakouluopettajan käsikirja. WSOY. Porvoo.
Lonka, K. 1996. Rohkene tutoroida – opas uusien opiskelijoiden pienryhmäohjaajille. Helsingin yliopisto, opintojen kehittämisyksikkö.
Pintrich, P., Smith, D., Garcia, T. ja McKeachie, W. 1991. A Manual for the Use of the Motivated Strategies for Learning Questionnaire (MSQL). The Regents of the University of Michigan.
Ringom, B. 1994. Opi oppimaan. Kirjapaino TaPo Oy. Helsinki.
Sahlberg, P. , Leppilampi, A. 1994. Yksinään vai yhteisvoimin? Yhdessäoppimisen mahdollisuuksia etsimässä. Helsingin yliopisto. Vantaan täydennyskoulutuskeskus.
Vakkuri, K. 1998. Opi tehokkaammin, opi oppimaan. Tummavuoren kirjapaino Oy. Vantaa.