Examensstadga för HAAGA-HELIA yrkeshögskola

Godkänt vid styrelsemötet för HAAGA-HELIA yrkeshögskola 28.3.2011.

KAPITEL 1
Allmänna bestämmelser för yrkeshögskolestudier

1 § Examina  

Examina som avläggs vid HAAGA-HELIA yrkeshögskola är yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi, yrkeshögskoleexamen inom kulturbranschen, yrkeshögskoleexamen i idrott, yrkeshögskoleexamen i turism- och kosthållsbranschen, högre yrkeshögskoleexamen i företagsekonomi samt högre yrkeshögskoleexamen i turism- och kosthållsbranschen. Utbildningsprogrammen, examina som motsvarar dem samt examensbenämningar som examina berättigar till är följande:

Yrkeshögskoleexamina

Högre yrkesskoleexamina

Utbildningsprogram som leder till yrkeshögskoleexamen omfattar 210 studiepoäng, sånär som på utbildningsprogrammet för journalistik som startade 1.1.2004 och omfattar 240 studiepoäng. Utbildningsprogram för högre yrkeshögskoleexamen omfattar 90 studiepoäng.

Undervisnings- och kulturministeriet fattar beslut om utbildningsprogrammen på basis av förslag som ges av yrkeshögskolans styrelse.

2 § Yrkesmässiga specialiseringsstudier, öppen yrkeshögskoleundervisning och annan utbildning

Yrkeshögskolan anordnar yrkesmässiga specialiseringsstudier som baserar sig på högskole- eller institutexamina, och därtill öppen yrkeshögskole undervisning samt annan fortbildning och påbyggnadsutbildning i den omfattning som yrkeshögskolans styrelse beslutar.

3 § Undervisningsplanerna

Undervisningsplanerna för utbildningsprogrammen och specialiseringsstudierna godkänns av yrkeshögskolans styrelse.

4 § Beslut angående undervisningsutbudet

Den programansvariga för utbildningsprogrammet fattar beslut om vilka kurser som genomförs. I fråga om genomförandet av kurser inom högre yrkeshögskolan och specialiseringsstudierna fattas besluten av enhetens chef. För kurserna inom öppna yrkeshögskolan fattas besluten av den chef som ansvarar för dessa studier.

5 § Anmälan och antagning till kurser

Studerandena anmäler sig till alla kurser via det egna administrationssystemet enligt den tidtabell som meddelas separat. Anmälan sker i två etapper som är förval och efterval.

Ifall fler studerande än vad som kan antas anmäler sig till en kurs, tillämpas följande regler:

I förvalet antas studerande till kurserna enligt följande:

• Om antalet anmälda är lika stort som maximiantalet för kursen i fråga, kommer alla med.
• Om antalet anmälda är större än maximiantalet för kursen i fråga, placeras studerandena i rangordning på basis av avlagda studiepoäng, och av dem som har flest avlagda studiepoäng tas så många med som ryms, dock så att
• företräde till de obligatoriska kurserna har sådana studerande för vilka denna kurs enligt arbetsplanen förutsätter närvaro under terminen, i andra hand sådana övriga studerande, för vilka dessa studier är obligatoriska
• på kvälls-, vuxen- och veckoslutskurser samt i påbyggnadsprogram ges företräde till studerande som har valts till utbildningen i fråga.
• Förutom det som nämnts ovan ges ingen företräde till kurserna.
• Om flera studerande har lika många avlagda studiepoäng antas studerande till kursen i den ordning de anmäler sig.
• De som inte vid första uttagningen blivit antagna till kursen står i kö i väntan på platser som eventuellt annulleras. När undervisningen börjar bekräftar läraren det för kursen fastställda maximiantalet studerande.

I eftervalet är det endast anmälningsordningen som avgör vilka som ryms med på kursen (gäller också kvälls-, vuxen-, veckosluts- och obligatoriska kurser). De studerande som erhållit studierätt under ifrågavarande termin har ändå förtur till den första terminens kurser.

Studerande vid öppna yrkeshögskolan anmäler sig i efterval. Antagningen till studieperioderna sker efter intagningen i efterhand.

Den studerande bekräftar sin plats på kursen genom att delta i den första lektionen. Om den studerande på grund av sjukdom eller annat hinder inte kan delta i den första lektionen kan han bekräfta sin studieplats genom att informera läraren i förväg. Det slutgiltiga godkännandet att man har rätt att delta i kursen får man när kontrollen gjorts att man uppfyller förhandskraven som gäller för ifrågavarande kurs.

6 § Genomförande av kurs samt bedömning

Bedömning av studieprestationerna för de kurser som leder till yrkeshögskoleexamen sker med hjälp av olika inlärningsuppgifter, tentamen och andra prov. Ett godkänt resultat förutsätter att den studerande deltagit i undervisningen och andra prestationer enligt undervisningsplanen och bestämmelserna i kursbeskrivningen.

Godkänd prestation bedöms enligt skalan

• utmärkta (5)
• berömliga (4)
• goda (3)
• tillfredsställande (2)
• nöjaktiga (1).

Av särskilt vägande skäl kan en prestation bedömas med vitsordet avlagd eller godkänd (H) och anpassad (M). Användningen av vitsordet anpassad förutsätter alltid att den studerande aktivt har deltagit i den normala studieperiodens undervisning och bedömning inklusive omtagningsmöjligheterna och där blivit underkänd. Dessutom måste den studerande alltid ha en på egen utgångsnivå baserad orsak till varför vitsordet anpassad tillämpas. Den studerande kan anhålla om anpassat vitsord från utbildningsprogramsansvarig. Den studerande kan ha anpassade prestationer värda högst 12 studiepoäng för att erhålla examensbetyg. I ansökan ska framkomma motiveringar till varför vitsordet anpassad borde beviljas.

Vitsord för studier som har genomförts på annat håll överförs också, såvida det är möjligt. I annat fall ges anteckningen utförd (S). Vitsord som behövs för språkklausulen överförs till examensbetyget.

Alla avlagda studieperioder förs in i den studerandes studieregister och godkända vitsord kan inte avlägsnas.

Läraren skall ge sin bedömning av kursen inom 3 veckor efter slutförd kurs förutom vid vårterminens slut då detta skall göras inom två veckor efter slutförd kurs.

7 § Omtagning av tentamen eller vitsord

En underkänd eller godkänd skriftlig tentamen eller en deltentamen för en kurs kan tas om två gånger på allmänna omtentamensdagar som meddelas i början av kursen. Det bättre av två godkända vitsord blir i kraft. Efter avlagd examen är det inte möjligt att höja vitsordet. Såvida den studerandes utexaminering fördröjs oskäligt länge på grund av att en kurs inte avlagts har den programansvarige rätt att bestämma om ett alternativt sätt att avlägga kursen.

Annan bristfällig delprestation av kursen skall avläggas inom en månad efter avslutad kurs, om inte läraren bestämmer annat. Vitsordet för det här slaget av delprestationer kan inte höjas. Efter detta skall studierna i en obligatorisk, underkänd kurs tas om från början och alla tidigare delprestationer makuleras.

Yrkeshögskolan förvarar skriftliga studieprestationer sex månader efter att resultaten har offentliggjorts.

8 § Studier som har genomförts på annat håll och erkännande av kunnandet

Studerande kan i sitt studieprogram inkludera studier vid andra inhemska eller utländska högskolor under förutsättning att utbildningsprogrammets målsättningar uppnås. Studierna kan vara sådana som genomförs antingen samtidigt med yrkeshögskolestudierna eller som har genomförts tidigare. Studerande har också rätt att ansöka om att få en tidigare utförd arbetspraktik eller en tidigare arbetserfarenhet tillgodoräknad som en del av studierna i enlighet med direktiv som ges separat. Kompetens som motsvarar den som utbildningsprogrammets studier ger kan även tillgodoräknas utifrån kunskaper som nåtts på annat vis. För att sådant kunnande kan erkännas skall den studerande lämna in en ansökan inklusive en utredning som han vill vädja till för att kunnandet kan erkännas. I och med ansökan startas en process med mål att erkänna kunnandet. Kunnandet skall kunna bevisas på ett sätt som definieras av yrkeshögskolan.

Rätt att ersätta studier ansöks hos studiehandledaren eller annan person som nomineras av utbildningsenheten. Kursläraren har rätt att godkänna och tillgodoräkna tidigare studier som helt eller delvis ersätter kursen.

Vill man tillgodoräkna tidigare studier skall man ansöka om detta i början av studierna före första terminens slut. Ansökan skall innehålla alla de studier som man vill tillgodoräkna sig. En process för att erkänna kunnandet kan även startas under studietiden.

Studerande för högre yrkeshögskoleexamen kan enligt sitt personliga studieprogram inkludera studier vid andra inhemska eller utländska högskolor av minst samma nivå under förutsättning att han når målsättningarna inom utbildningsprogrammet och rapporterar om de genomförda studierna på det sätt utbildningsprogrammet definierar. De studier man vill få tillgodoräknade bör vara genomförda efter avläggandet av tidigare examen. Man skall rapportera om tidigare studier och ansöka om tillgodoräknande under den första arbetsperioden sedan studierna inletts.

9 § Kunskaper i de inhemska språken

Den språkfärdighet som krävs enligt lag (424/2003) om kunskaper i finska och svenska språken får studerande genom att avlägga kurser i dessa språk. Kurserna definieras närmare i undervisningsprogrammet för respektive språk och de ingår i examenskraven.

Den programansvariga kan av speciell anledning befria studerande delvis eller helt från språkkunskapskraven.

10 § Anmälan om närvaro eller frånvaro samt deltagande i undervisningen

Studerande skall varje läsår anmäla sig antingen som närvarande eller frånvarande. Studerande som försummar anmälan om närvaro eller frånvaro förlorar sin studierätt.

Man skall skriva in sig som närvarande för ett läsår åt gången före den 31 augusti. Endast studerande som skrivit in sig som närvarande kan bedriva studier.

Man kan också anmäla sig som frånvarande för en termin åt gången. När-/frånvaroanmälan skall göras före den 31 augusti och före den 10 januari. Frånvaroanmälan kan gälla en tid som motsvarar totalt två läsår av studietiden. Orsak till frånvaro behöver inte anges. Frånvaroanmälan godkänns inte för en kortare tid än en termin.

Studierna förutsätter ett aktivt deltagande i undervisningen. För varje kurs avgörs separat om det är obligatoriskt att delta i närundervisningen. Kursläraren kan befria studerande från att delta i närundervisningen av motiverat skäl.

11 § Arbetspraktik 

Till yrkeshögskolestudierna hör en arbetspraktik om 30 studiepoäng som utförs inom arbetsuppgifter som godkänts av yrkeshögskolan. Studier som ingår i studieprogrammet kan likaså genomföras på arbetsplatserna.

Avsikten med den arbetspraktik som ingår i examina är att orientera studerande i det praktiska arbetslivet samt att lära honom att i praktiken tillämpa de kunskaper och färdigheter som studierna gett. Om arbetspraktiken ges separata anvisningar för varje utbildningsprogram.

12 § Lärdomsprov 

Lärdomsprovet som ingår i examen bedöms av den lärare som i huvudsak handlett arbetet samt i regel också av en andra handledare. Om slutarbetet och dess bedömning ges separata anvisningar. Ett godkänt vitsord för lärdomsprovet kan inte höjas.

13 § Studiernas längd samt examenskrav

Studerande (såväl ungdomar som vuxna) skall slutföra sina studier inom en tid som är högst ett år längre än den tid som motsvarar studiernas omfattning. Inom högre yrkeshögskoleexamen är den maximala studietiden 4 år. Den som ansvarar för utbildningsprogrammet  kan på ansökan bevilja tilläggstid. Behandlingsavgiften för ansökan uppgåt till 35 euro. För studerande som fått tilläggstid tillämpas huvudsakligen de examenskrav som är i kraft då studierna påbörjas. Tilläggstiden bestäms i enlighet med hur stor del av studierna som inte ännu har avlagts.

Specialiseringsstudier bör genomföras inom den tid som har reserverats för dem. Om den studerande har högst 25 % av studierna oavklarade kan han av programansvarige ansöka om möjlighet att slutföra resterande studier tillsammans med följande grupp. I annat fall bör han ansöka om ny studieplats.

En studerande, vars studierätt har upphört på grund av att närvaro/frånvaroanmälan inte har gjorts, kan ansöka hos den ansvariga för utbildningsprogrammet om att få tillbaka sin studierätt.

Studerande följer den undervisningsplan som är i kraft då han för första gången anmäler sig till närvarande. För studerande som återfått studierätt eller som ansöker om förnyad studierätt, gäller i huvudsak de examenskrav som är i kraft då studierna återupptas. Även för studerande som varit frånvaroanmälda över ett år gäller de examenskrav som är i kraft när studierna återupptas efter frånvaroanmälan. Åt studerande som på grund av frånvaro eller avbrott återvänder uppgörs vid behov en personlig undervisningsplan som en följd av förändringar i undervisningsplanen.

De lovliga avbrott i studierna (sjukdom, moderskapsledighet, värnplikt eller motsvarande), som anhållits och beviljats innan ändringen i lagstiftningen om obligatorisk närvaro-/frånvaroanmälan trädde i kraft, räknas med i de maximalt två läsår som studerande har rätt att vara frånvarande. Ifall tillämpningen av ovan nämnda praxis leder till en ohållbar situation för den studerande, och den beviljade och godkända tiden för avbrottet har överstigit två år, kan den studerande anhålla om undantag för studietiden hos den programansvariga.

14 § Elevantagning

Enligt § i 4 förordningen 1044/2009 hör det till ansökningsbyråns uppgifter att ta emot ansökningar till yrkeshögskolan, behandla och förvara dessa, sköta informationen angående ansökan och antagning samt ta hand om praktiska arrangemang som gäller både den gemensamma elevantagningen och registreringen av uppgifter över sökanden i det gemensamma elevantagningsregistret. Yrkeshögskolan granskar betygen i original i regel inom fyra veckor efter att studierna har inletts.

Ansökningsbyrån fungerar i egenskap av myndighet och är skyldig att bemöta sökanden opartiskt.

Programdirektören beslutar vem som blir antagen på föredragning av studiesekreteraren / en planerares eller assistent vid ansökningsbyrån. Ifall programdirektören har förhinder är det enhetschefen som fattar beslutet.

Enhetschefen beslutar vem som blir antagen som studerande till högre yrkeshögskoleexamen på föredragning av studiesekreteraren / en planerare eller assistent vid ansökningsbyrån.

Yrkeshögskolans styrelse bestämmer urvalskriterierna. Ansökningsbyrån bereder under ledning av chefen för studerandeservicen förslag till beslut över yrkandena om ändringar gällande elevantagningen. Chefen för studerandeservicen för ärendena till yrkeshögskolans styrelse för avgörande.

Om den studerande i samband med sin ansökan gett felaktig information om sig själv, inlämnat ofullständiga uppgifter eller helt försummat att inlämna uppgifter inom utsatt tid, upphävs antagningsbeslutet. Detta görs av chefen för studerandeservice.

15 § Att byta utbildningsprogram inom yrkeshögskolan

Med beaktande av förordningarna om en högskoleplats kan den studerande anhålla om förflyttning från ett utbildningsprogram till ett annat. Den studerande ska göra en motiverad ansökan under tiden för direkt ansökning till programdirektören eller den programansvarige för det program han eller hon söker till. Denne beslutar om förflyttningsansökan kan godkännas efter att ha hört programdirektören eller den programansvarige för det ursprungliga utbildningsprogrammet.

Det är möjligt att inom utbildningsområdet ansöka om att få byta från ett utbildningsprogram till ett annat av särskilda skäl. Av  tunga skäl är det möjligt att byta från ett engelskspråkigt eller svenskspråkigt program inom samma område till ett finskspråkigt program och vice versa.

För att förflyttning kan godkännas skall den sökande fylla följande villkor:

• den sökande har avlagt minst 25 studiepoäng
• den sökande deltar i inträdesprovet för det nya programmet och får minst 50 % av minimipoängtalet
• bytet ger inte ny studierätt och den resterande studietiden skall räcka till för att den sökande kan avlägga examen
• den sökande ska uppfylla ansökningskraven för utbildningsprogrammet.

Vid byte av utbildningsprogram saknar den sökande rätt att anhålla om ändring.

16 § Studerande från andra yrkeshögskolor

Endast studerande med gällande studierätt vid en annan finsk yrkeshögskola kan antas. Den sökande skall ha varit närvaroanmäld vid den egna yrkeshögskolan i åtminstone ett år innan han eller hon kan inleda studierna vid HAAGA-HELIA. 

Studerande kan börja avlägga samma examen/examensbenämning inom samma utbildningsprogram (eller motsvarande) under förutsättning att det finns lediga platser. Av den studerande förutsätts även att han eller hon behärskar undervisningsspråket inom programmet. Den sökande ska lämna in en ansökan till den som ansvarar utbildningsprogrammetramdirektören under utbildningsprogrammets ansökningstid. En allmän förutsättning är, att studieprestationer från den gamla yrkeshögskolan finns så pass mycket att det är möjligt att utexamineras inom stadgad tid. Minimiomfattningen av studierna vid HAAGA-HELIA yrkeshögskola varierar beroende på utbildningsområde från 60 till 90 studiepoäng, för högre YH-examina förutsätts emellertid minst 30 sp. En del av studieprogrammets arbetspraktik kan ingå i studierna.

Överflyttande studerande överför sin studierätt till HAAGA-HELIA yrkeshögskola och då skall studierätten vid den tidigare yrkeshögskolan sägas upp. Studerande skall inom utsatt tid lämna in uppsägningsanmälan från sin gamla skola. Studerande som flyttar från annan yrkeshögskola skall närvaroanmäla sig under den första terminen.

Om överflyttning kan man ansöka under utbildningsprogrammets ansökningstider. I ärende som gäller ansökan om överflyttning från annan yrkeshögskola saknar den sökande rätt att anhålla om ändring.

17 § Dubbelexamina (Double Degree -program)

Med dubbelexamen avses examen i vilken en studerande vid en utländsk samarbetshögskola avlägger minst 60 studiepoäng vid HAAGA-HELIA. Kriterierna för en examen vid HAAGA-HELIA avtalas om med respektive samarbetshögskola (nivå och innehåll i de studier som krävs, frågor i anslutning till lärdomsprovet, frågor i anslutning till praktiken, mogenhetsprovet).

Före den studerande kan inleda studierna för dubbelexamen ska han eller hon ha godkända studier från tre eller fyra terminer vid den egna högskolan. Ett betyg över dubbelexamen från HAAGA-HELIA kan den studerande få endast om han eller hon får ett examensbetyg från en utländsk samarbetshögskola.

Studerande som studerar för dubbelexamen registreras som examensstuderande när de har avlagt de studier som förutsätts för utexaminering. I Diploma Supplement fastställs att det gäller studier som har avlagts i enlighet med studierna för dubbelexamen.

På motsvarande sätt kan studerande vid HAAGA-HELIA avlägga dubbelexamina vid utländska samarbetshögskolor. HAAGA-HELIAs studerande söker till dubbelexamensprogrammen via ansökningen till studerandeutbyte.

18 § Samexamina (Joint Degree -program)

Med samexamen avses examen som högskolan genomför i samarbete med en eller flera högskolor. Högskolorna utarbetar tillsammans utbildningsprogrammets läroplaner. De studerande studerar vid samarbetshögskolorna. Examensbetyget kan ges antingen från en högskola eller från flera samarbetshögskolor.

19 § Komplettering av utländska yrkesexamina till yrkeshögskoleexamina (s.k. Top-up-utbildning)

Samarbetspartnern är en utländsk yrkesläroinrättning på högskolenivå eller en högskola. I dessa fall auktoriserar HAAGA-HELIA högskoleexamen. En samexamen som s.k. Top-up-utbildning förutsätter alltid att den studerande avlägger minst 60-90 studiepoäng vid HAAGA-HELIA. Den studerande ska ansöka om att bli antagen för en samexamen via de normala antagningssystemen och med beaktande av de normala inträdeskraven och ska ha avlagt en yrkesexamen vid sin egen läroinrättning innan hon eller han kan ansöka om att få komplettera studierna.

20 § Uppdragsutbildning för yrkeshögskoleexamen

Yrkeshögskoleexamen kan avläggas som uppdragsutbildning (Yrkeshögskolelagen 26a§). För uppdragsutbildning bärs en avgift upp som motsvarar kostnaderna och utbildningen ordnas för grupper. På uppdragsutbildningen tillämpas allmänna behörighetsvillkor. Studerande inom uppdragsutbildningen deltar inte i de normala ansökningssystemens processer. De antags enligt övervägande med stöd av beslut av den person som ledningsgruppen har utsett att ansvara för utbildningsprogrammet. De som utexamineras från uppdragsutbildning får ett normalt examensbetyg och de ska uppnå utbildningsprogrammets kompetensmål.

21 § Att avlägga examen och examensbetyg

För att avlägga yrkeshögskoleexamen skall den studerande genomföra de kurser som ingår i studieprogrammets läroplan samt fullgöra arbetspraktik, färdigställa lärdomsprov och avlägga mognadsprov.

Mognadsprovet skrivs på utbildningsprogrammets undervisningsspråk dock så att de som fått sin skolbildning på finska respektive svenska skriver sitt prov på detta språk, finska eller svenska. Beslut om huruvida mognadsprov kan skrivas på andra än studieprogrammets undervisningsspråk (se § 8) fattas av den programansvariga eller av överlärare som ansvarar för högre yrkeshögskoleexamen.

Betyg över avlagd yrkeshögskoleexamen ges efter att ovan nämnda prestationer är godkända. Studerande skall ansöka om examensbetyg på blankett avsedd för detta ändamål. Den studerande har på begäran rätt att under studierna få intyg över slutförda studier och de vitsord som dessa studier gett.

22 § Rättelse av bedömning av studieprestationer och examensnämnd

En studerande som är missnöjd med bedömningen av sina studieprestationer eller tillgodoräknandet av studier som han fullgjort någon annanstans kan muntligen eller skriftligen begära rättelse hos den lärare som utfört bedömningen eller fattat beslutet om tillgodoräknandet.

Rättelsebegäran skall framställas inom 14 dagar från den tidpunkt då den studerande har haft tillfälle att ta del av bedömningsresultaten och av tillämpningen av bedömningsgrunderna för egen del.

En studerande som är missnöjd med det beslut som läraren efter rättelsebegäran fattat kan hos yrkeshögskolans examensnämnd skriftligen söka rättelse i beslutet inom 14 dagar från den tidpunkt han fått ta del av lärarens beslut.

Skriftliga yrkanden till examensnämnden lämnas till utbildningsenhetens chef.

23 § Öppen yrkeshögskoleutbildning

Den öppna yrkeshögskolan ger möjlighet att studera till examen. Då personen har avlagt minst 60 studiepoäng sådana grund- eller yrkesstudier som lämpar sig för ett visst utbildningsprogram eller som anmälts separat inom den öppna yrkeshögskolan, kan han eller hon inom ansökningstiden ansöka om rätt att bli examensstuderande i detta utbildningsprogram. Detta görs genom gemensam ansökan. Till utbildningsprogram på främmande språk söks direkt. Fram till 31.12.2012 beaktas endast studier avlagda vid HAAGA-HELIA yrkeshögskola, Haaga Instituuttis yrkeshögskola eller Helsingfors yrkeshögskola för företagsekonomi HELIA. Valet av studerande baserar sig på antalet studiepoäng, studieframgång och eventuell intervju.

Den öppna yrkeshögskoleundervisningen följer i tillämpliga delar bestämmelserna i denna examensstadga.

24 § Förhållningsregler 

De studerande ska uppföra sig sakligt i yrkeshögskolans samtliga läromiljöer, även i den webbaserade miljön. Det är förbjudet att störa andra studerande, studiesituation eller personal. Det är förbjudet att använda berusningsmedel samt vara onykter i yrkeshögskolans lokaler. En studerande som stör undervisningen, uppträder aggressivt eller hotfullt eller som äventyrar en annan studerandes liv eller hälsa kan åläggas att avlägsna sig från evenemang som ordnas av yrkeshögskolan eller en lokal där undervisning ges.

Fusk i tentamen är förbjudet, likaså plagiering av studiearbeten, lärdomsprov och annat färdigt material. Om studerande gör sig skyldig till fusk, avläggande av tentamen avbryts och kursen underkänns. Om studerande gör sig skyldig till plagiering underkänns kursen.

Om andra disciplinära åtgärder på grund av ovan nämnda förbrytelser stadgas i § 28 yrkeshögskolelagen (351/2003).

KAPITEL 2
Bestämmelser för yrkespedagogisk lärarhögskola

1 § Grunder för val av studerande till lärarutbildningen

Utgångspunkten vid val av studerande är de behörighetskrav som stadgas i lagen för lärarutbildning (356/2003). Yrkeshögskolans styrelse bekräftar årligen principerna för poängsättningen. 

Urvalet sker i huvudsak på basis av uppgifterna i ansökningsblanketten. Därtill kan valet också bygga på uppgifter som anknyter till urvalskriterierna samt på urvalsprov. Sökanden intervjuas vid behov. Yrkeshögskolans styrelse fattar beslut om huruvida urvalsprov anordnas.

Ansökningarna och poängsättningen granskas av en arbetsgrupp som bildats för ändamålet. Arbetsgruppen består av medarbetare vid HAAGA-HELIA yrkeshögskolans ansökningsbyrå och yrkespedagogiska lärarhögskola under ledning av lärarhögskolans chef. Lärarhögskolans chef fattar på föredragning av ansökningsbyråns planerare och/eller lärarhögskolans studiesekreterare beslut om vilka som antas som studerande.

2 § Lärarstudier 

Omfattningen, strukturen och målsättningarna för yrkesmässig lärarutbildning stadgas i förordningen för yrkespedagogisk lärarutbildning (357/2003) enligt nedan:

Den yrkespedagogiska lärarutbildningen ordnas som ett lärarutbildningsprogram vars omfattning är 60 studiepoäng (sp.) (498/2004).

Målet för lärarutbildningsprogrammet är att ge studerande kunskaper och färdigheter att styra olika studerandes inlärning samt att kunna utveckla sitt undervisningsområde med tanke på de behov som utvecklingen i arbets¬livet och olika yrkeskategorier skapar.

Den yrkespedagogiska lärarutbildningen består av

1. pedagogiska grundstudier
2. yrkespedagogiska studier
3. undervisningspraktik
4. övriga studier.

Den yrkespedagogiska lärarutbildningen definierar utbildningsprogrammets undervisningsplan och utvecklar det till att motsvara de behov som ställs av yrkesutbildningen, arbetslivet och olika yrken. 

För varje studerande utarbetas en individuel utvecklingsplan (IUP). 

Lärarutbildningsprogrammet (60 sv.) genomförs så att den studerande kan avlägga studierna inom den tid som motsvarar deras omfattning. Deltidsstudierna skall avläggas inom tre år. 

I fråga om studietiden kan lärarhögskolan vid motiverat skäl bevilja undantag. Beslut om dessa fattas av lärarutbildningens chef.

Studierna för speciallärare inom yrkesutbildningen

Enligt 5 kap. 16 § i förordning 986/1998 omfattar studierna för speciallärare inom yrkesutbildningen som slutför 60 studiepoängs studier 25 studiepoäng specialpedagogiska grundstudier och 34 studiepoäng yrkespedagogiska studier. Studierna omfattar också övningsundervisning, utvecklingsstudier och valfria studier.

På studierna inom den yrkesinriktade speciallärarutbildningen och avläggandet av dem tillämpas samma bestämmelser som på de yrkesinriktade lärarutbildningsstudierna.

3 § Bedömning 

Bedömningen grundar sig på principen om utvecklande utvärdering. Studiehelheterna bedöms med beteckningen godkänd – underkänd. De studier som avlagts enligt ett universitets undervisningsplan bedöms enligt universitetets bedömningspraxis.

4 § Tillgodoräknande av studier som avlagts någon annanstans

Studerande kan i sitt studieprogram inkludera studier som avlagts någon annanstans under förutsättning att de fyller yrkespedagogiska lärarhögskolans krav. Kriterierna för de studier som kan tillgodoräknas och validering av tidigare tillägnad kompetens definieras mer detaljerat i undervisningsplanen för yrkespedagogiska lärarhögskolan. Beslut om tillgodoräknande fattas av utbildningschefen. 

5 § Rättelseförfarande 

Rättelsekraven i fråga om elevantagningen behandlas av HAAGA-HELIA yrkeshögskolans styrelse.

Studerande som är missnöjd med bedömningen av sina studieprestationer eller tillgodoräknandet av studier som han fullgjort någon annanstans kan skriftligen begära rättelse hos ett rättelseorgan som utses av yrkespedagogiska lärarhögskolans direktör. En rättelsebegäran skall göras inom 14 dagar.

Studerande som är missnöjd med det beslut som läraren gett på grund av rättelsebegäran som gäller bedömning av studieresultaten eller tillgodoräknandet av studier som avlagts någon annanstans kan inom 14 dagar från det att han eller hon har fått del av det skriftligen anhålla om rättelse hos yrkeshögskolans examensnämnd. Examensnämndens sammansättning definieras i yrkeshögskolans stadgar.

6 § Bestämmelser och regler för lärarutbildningen

I fråga om yrkespedagogisk lärarutbildning tillämpas för övrigt det som står i lagen om yrkespedagogisk lärarutbildning (356/2003) samt i förordningen (357/2003) och i tillämpliga delar bestämmelserna i yrkeshögskolelagen (351/2003).